Hoppa till innehåll

Kunskap i de nordiska språken – en nyckel till rörlighet mellan länderna

Pohjola-Nordens Ungdomsförbund efterlyser en omprioritering i läroplanerna för de nordiska språken till förmån för samnordisk språkförståelse och förankring i arbetslivsbehoven. En gemensam plan för medialäskunskap skulle förstärka ungas kunskaper för kommunikation på en nordisk nivå. Ungdomsförbundet ser det också som viktigt att erbjuda unga lättare och mer mångsidiga möjligheter till att uppleva nordisk kultur och ges möjlighet till att leva i ett annat nordiskt land, eftersom detta skulle motivera unga till att fördjupa sina kunskaper i grannländernas språk. 

I dag (18.3.2021) publicerade Nordiska ministerrådet en rapport över ungas språkkunskaper i Norden och om den nordiska språkgemenskapen. Över 2000 unga mellan 16 och 25 år har intervjuats runtomkring i Norden med avsikten att få svar på frågan: “Förstår vi varandra?”

Rapporten visar på att finländska ungdomar har en av de mest mångsidiga språkpaletterna och står bland de starkaste gällande språkkunskaperna i en jämförelse med unga i de andra länderna. Å andra sidan har de finländska ungdomarna den tydligaste tendensen till att använda engelska, då de möter personer som talar ett skandinaviskt språk eller då de nätverkar på sociala media. De finländska ungdomarna använder sina nordiska språkkunskaper främst inom arbets- och studielivet samt i familje- och kamratsällskap och fäster inte alltför mycket uppmärksamhet på den egna kunskapsnivån. För att finländska ungdomar ska kunna utveckla sina praktiska kunskaper i nordiska språk, så skulle de alltså med fördel behöva samla mer erfarenheter från arbets- och studielivet i andra nordiska länder. Ungdomsförbundet delar denna syn och vi har satsat allt mer på att kommunicera om de nordiska arbets- och studiemöjligheterna till finländska unga. 

Det finns efterfrågan på nordiska språkkunskaper inom Finlands näringsliv och inom den växande servicesektorn. Denhär rapporten bevisar att arbetserfarenhet i ett annat nordiskt land både motiverar och är ett effektivt sätt att utveckla den egna språkkunskapen, säger PNU:s ordförande Maria Karjalainen.

Nedskärningar i finansieringen av Nordjobb-programmet strider mot rapportens påvisade riktning för att utveckla språkkunskaperna

Ungdomsförbundet anser att Nordiska ministerrådet bör utvärdera om det satsats tillräckligt på att stöda ungas mobilitet, speciellt för att främja arbets- och studiemöjligheter. Till exempel anser Ungdomsförbundet att nedskärningar i finansieringen av Nordjobb-programmet strider mot rapportens påvisade riktning för att utveckla språkkunskaperna. Istället kunde en satsning på Nordjobb samt nordiska utbytes- och praktikmöjligheter konkret förbättra språkförståelsen i Norden. Resultaten i rapporten visar på att unga upplever att möten med personer som talar det ifrågavarande språket är det lättaste sättet att lära sig ett nytt språk. 

I rapporten konstaterar man att globaliseringen har lämnat ett avtryck på den samnordiska språkkunskapen och att i allmänhet har ungas kunskaper i främmande språk minskat under de senaste åren. Rapporten visar också på att språk inte längre är lika bundna till identitet och kultur, unga ser språk snarast som ett verktyg. Finländska ungdomar belyste i rapportens svar att de har ett större behov än de andra nordiska ungdomarna för att bli förstådda. Detta kan hänvisa till att språkundervisningen i Finland och i de andra nordiska länderna möjligtvis ännu är för teoretisk och inriktad på skriftliga språkkunskaper. Därför vore en samnordisk analys av läroplanerna på sin plats och ett viktigt nästa steg i att utveckla språkkunskaperna. 

Det är glädjande att rapporten belyser att det samnordiska medialandskapet närvarande och mångsidigt i ungas kulturupplevelser. Nu är det hög tid att öka på det samnordiska mediautbudet genom att samarbeta mellan offentliga serviceproducenter och öppna upp för bredare tillgång till mediautbudet för grannarna. Dessutom vore det orsak för de nordiska länderna att utveckla ungas mediakriticism och medialäskunnighet tillsammans, så att unga än bättre kan ta del av och förstå hela Nordens mediautbud. 

Ett bredare nordiskt mediautbud och gemensamma planer för att utveckla medialäskunnigheten skulle både ge mer motivation för att lära sig språk och skapa gemenskap och förståelse för de gemensamma och nationella angelägenheterna och perspektiven. Det skulle också stärka ungas bild av det nordiska samarbetet, säger Maria Karjalainen.

Tilläggsinformation ger:

Maria Karjalainen, ordförande
045 113 6317

Lena Höglund, generalsekreterare
044 733 5781

Dela på sociala medier:

Har du redan läst dessa?