”Norden skall bli en av världens mest integrerade regioner.” Detta var en fras som ofta upprepades när riksdagen träffades för att diskutera de nordiska gränshindren och deras avskaffande. Vid den aktuella och brådskande debatten torsdagen den 12 mars var ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist (SFP) och kommunminister Sirpa Paatero (SDP) och flera medlemmar i Nordiska rådets finska delegation närvarande. Debattörerna, ledda av delegationsordföranden Erkki Tuomioja (DP), upprepade hur Nordiska rådet arbetar aktivt för att underlätta gränsöverskridande rörlighet och hur unikt nordiskt samarbete är på en global nivå. Men denna torsdag blev också en dag då många saker i Finland och andra nordiska länder förändrades och dessvärre inte i en mer öppen riktning. I Finland trädde de första restriktionerna för att begränsa pandemin som sprider sig runt om i världen i kraft. De senaste dagarna och de ansträngningar som länderna har gjort för att bekämpa koronaviruset har visat att det nordliga samarbetet har en del att utveckla i förhållande till en krissituation.
Koronaviruset har förändrats mycket på kort tid, när regeringarna har vidtagit nödvändiga åtgärder för att förhindra smittspridningen. Tidigare har man i de nordiska länderna kunnat fritt korsa gränserna, men nu har alla länder, med undantag för Island, stängt sina gränser för alla icke-medborgare. I den tätbebyggda tvillingstaden Torneå och Haparanda, på den finsk-svenska gränsen, är det till exempel numera bara återvändande turister och de som arbetar utanför sitt hemland som rör sig över gränsen. Fritidsturism och icke-nödvändiga familjeresor är förbjudna och endast godstransporter rör sig fortfarande fritt över gränserna. I städerna som har delat det gemensamma centrumet har den tidigare gränsen plötsligt förvandlats till en mur mellan grannarna.
Även om restriktioner för rörlighet är ett förståeligt sätt att begränsa spridningen av viruset, så behöver det inte innebära ett avbrott i samarbetet mellan länderna. Men även om Nordiska rådets ordförande, isländska Silja Dögg Gunnarsdóttir, har uppmanat till nordiskt samarbete för att lösa krisen, så har de nordiska regeringarna inte visat den nödvändiga politiska viljan att göra det. Enligt Gunnarsdóttir kan det nordiska samarbetet bättre trygga till exempel försörjningssäkerheten i de nordiska länderna och utbyta kunskap om krishanteringsverktyg. De nordiska länderna har dock lämnats på efterkälken i de politiska beslutsfattarnas retorik, där varje land främst fokuserar på nationella åtgärder för att bekämpa spridningen av viruset. Det skulle dock vara viktigt att i olika media betona de olika formerna av samarbete, från gemensamma anskaffningar till erfarenhetsutbyte, eftersom tillfälliga fysiska begränsningar inte skall förorsaka mentala gränser mellan länderna. Den exceptionella situationen är en möjlighet att etablera ett starkare samarbete för framtiden.
På grund av de varierande rekommendationerna har Nordiska ministerrådet på sin egen webbplats sammanställt information om de olika åtgärder som de nordiska länderna vidtagit för att stoppa viruset. Detta gör det möjligt för medborgarna i länderna att enkelt hitta information som berör deras liv i labyrinten av förordningar (länk i slutet av texten). De nordiska ländernas fokus på enbart nationella åtgärder snarare än stärkandet av samarbetet väcker dock oro för framtida kriser. Koronapandemin har skapat stor osäkerhet runtom i världen och det är ännu inte klart hur länge den exceptionella situationen i de nordiska länderna och resten av världen kommer att fortsätta. Men som det står i artikeln i Ulkopolitiikka-tidningen ”Entä jos maailma muuttuu: Skenaariot auttavat varautumaan odottamattomaan (12.3.2020)” så är samarbete och förutseende ett sätt att överleva i en global och ömsesidigt beroende värld, där kriser kan bli globala problem väldigt snabbt. Eftersom kriser sällan är begränsade till ett lands territorium så är internationellt samarbete det enda alternativet för att bekämpa dem. Därför är det också viktigt att säkra det nordiska samarbetet för framtiden, eftersom inget land kan klara sig på egen hand.
De kommande veckorna och månaderna kommer att visa vad som händer näst. Måndagen den 23 mars firades Nordens dag som påminde oss alla om vikten av nordiskt samarbete och vi ungdomar vill trygga den framtiden, både i krissituationer och mitt i vardagen.
Text: Aino Kirjonen
Översättning: Elliot Ridgewell
Bild: Stöd nordiskt samarbete, Helsingfors stadsmuseum CC BY 4.0