Norden kännetecknas av en välfärdsmodell som består av en offentlig sektor som förser medborgarna med tjänster inom hälso- och sjukvård samt ett socialt skyddsnät. Det finns dock skillnader i hur välfärdssystemen i praktiken fungerar i de olika nordiska länderna och när valet sker.
Finland
Finlands första välfärdsområdesval sker den 23 januari 2022. I valet röstas om den nya välfärdsområdesfullmäktige som har ansvar att ordna social- och hälsovården och organisera räddningsväsendet i välfärdsområdena. Tidigare har städerna varit ansvariga för det. Det finns totalt 21 välfärdsområden (förutom Helsingfors och Åland).
Sverige
I Sverige så går man och röstar vart fjärde år i kommun-, region- och riksdagsval. Regionalvalet motsvarar välfärdsområdesval. I Sverige finns det 21 regioner. Det är politiker som valts direkt av invånarna i respektive län som styr regionerna. Regionernas obligatoriska uppgifter är bland annat ansvara för hälso- och sjukvården, alltså likt Finlands välfärdsområden.
Island
Islands hälso- och sjukvårdssystem är ett statligt, offentligt finansierat och allmänt system. Det är regeringen på Island som beslutar kring sjukvården och alltså då indirekt medborgarna när de röstar i parlamentsvalet. På så sätt skiljer sig Islands system från till exempel Finland och Sverige.
Danmark
Danmarks hälso- och sjukvårdssystem kan delas in i tre nivåer: den statliga, regionala och kommunala. Staten har ansvar för den generella planeringen och tillsynen av hälso- och sjukvården. De fem regionerna består av demokratiskt valda regionråd och ansvarar för bland annat sjukhusen och psykiatrisk vård. Kommunerna har ansvar för många tjänster inom primärvården och för äldreomsorgen. Såsom i Sverige och Finland är det regionval var fjärde år i samband med kommunalvalet.
Norge
Norge har ett nationellt hälso- och sjukvårdssystem som liknar det danska där kommunerna ansvarar för primärvården och de fyra regionala hälsovårdsmyndigheterna ansvarar för specialistvård såsom sjukhus.