Hoppa till innehåll

Mot ett gränslöst Norden

Unga upplever fortfarande gränshinder i Norden när de flyttar t.ex. för att jobba eller studera. På hösten samlade Pohjola-Nordens Ungdomsförbund in erfarenheter av unga som har rest i Norden i form av en gränshinderkampanj, som även arrangerades i fjol. Flera gränshinder har redan avlägsnats, men det finns fortfarande många kvar. Det är viktigt att avlägsna onödiga gränshinder i Norden för att underlätta studier, arbete och livet överlag, likaså viktigt för trovärdigheten av det nordiska samarbetet.

De nordiska länderna samarbetar på många håll och strävar till att bli världens mest integrerade område. Ändå fungerar det vardagliga livet olika, med olika lagar, regler och arrangemang, som orsakar svårigheter för unga som bor och reser i Norden. Dessa gränshinder skapar problem för många, allt från studerande till företagare.

För att avlägsna dessa gränshinder och underlätta människors rörlighet och verksamhet, är det viktigt att de nordiska länderna samarbetar mer. Gränshinder är ett av de största hoten mot det nordiska samarbetets framtid, eftersom grunden till intresset för Norden ofta skapas redan som ung. Därför är det viktigt att det är enkelt och smidigt att flytta till ett annat nordiskt land för jobb och studier. Flera gränshinder har tidigare lösts genom att förtydliga olika system och regler i Norden, men det finns mycket kvar att göra.

I årets gränshinderkampanj nämnde flera personer att de upplevt svårigheter med öppnandet av bankkonton, olika skattesystem och brister i myndigheternas kommunikation. En lösning på alla dessa gränshinder, kunde vara en elektronisk identifiering. Andra problem som nämndes var långa behandlings- och väntetider särskilt i bank- och löneärenden. Dessa hinder är mycket problematiska, eftersom de slår hårdast mot unga som sällan har en stor buffert att förlita sig på medan de väntar på beslut, utan att få lön.

”Jag har gjort praktik i Danmark. Eftersom jag endast vistas i landet tillfälligt, har jag inte möjlighet att få danskt personnummer och därmed inte ett Nem-id, som behövs för att sköta bank- och skatteärenden. Efter en långrandig utredning fick jag öppnat ett danskt bankkonto med mitt skattenummer, men öppnandet av kontot krävde en hel del dokument från mitt hemland, som skulle bevisa min hemadress. Jag kunde inte heller boka tid till banken utan Nem-id. Jag kommer inte heller åt mina lönespecifikationer och skatteinformation, eftersom dessa ligger bakom Nem-id.”

Det nordiska samarbetet måste fungera i det dagliga livet, och inte bara förgylla festtalen. Här är ett samnordiskt och elektroniskt identifieringssystem ett viktigt steg mot en mer integrerad region. Därtill kan man genom ledarskap öka digitaliseringen och utveckla samnordiska informations-plattformar. Ett annat viktigt steg för det nordiska samarbetet är att öka kommunikationen mellan de nordiska myndigheterna. För att att göra det lättare att flytta mellan de nordiska länderna på individnivå, borde myndigheterna i de nordiska länderna vara i direkt kontakt med varandra.

Emilia Granqvist, viceordförande PNU

Dela på sociala medier:

Har du redan läst dessa?