Pohjola-Nordens Ungdomsförbund betonar i sitt uttalande från vårmötet den 28 april 2026 att Helsingforsavtalet bör uppdateras i större skala än planerat.
Pohjola-Nordens Ungdomsförbund anser att behovet av ett fördjupat nordiskt samarbete är mer aktuellt än någonsin. Den rådande internationella situationen understryker dess betydelse ytterligare. Det förändrade säkerhetsläget, den ekonomiska osäkerheten och de globala kriserna kräver att de nordiska länderna agerar mer enat och målmedvetet. Om de agerar var för sig riskerar de nordiska länderna lätt att hamna i skuggan av stormakterna. Tillsammans utgör de nordiska länderna en stabil och inflytelserik region som spelar en viktig roll i Europa och globalt.
Helsingforsavtalet, som undertecknades 1962, har utgjort en central ram för det nordiska samarbetet. Pohjola-Nordens Ungdomsförbund anser att det är nödvändigt att uppdatera avtalet, men betonar att reformen måste vara ambitiös. Det aktuella uppdateringsarbetet, där Åland, Grönland och Färöarnas roll i det nordiska samarbetet stärks, är en mycket viktig och nödvändig åtgärd. Detta verkar dock bli den enda ändringen i Helsingforsavtalet, trots att Nordiska rådet bland annat hade rekommenderat nya nordiska samarbetsområden. Det nordiska samarbetet åtnjuter stort stöd bland nordborna och därför är denna reform av Nordens ”grundlag” inget annat än en stor besvikelse.
Ett mer ambitiöst och djupgående Helsingforsavtal skulle kunna inleda en ny guldålder för det nordiska samarbetet och medföra påtagliga fördelar både för vart och ett av de åtta nordiska länderna och för deras medborgare.
Pohjola-Nordens Ungdomsförbund kräver att reformeringen av Helsingforsavtalet konkret leder till ett tätare, mer bindande och mer omfattande nordiskt samarbete till förmån för alla nordbor. För att uppnå detta bör:
- Nordiska ministerrådets befogenheter utvidgas.
- Nordiska rådets roll stärkas som en övergripande nordisk parlamentarisk aktör.
- Nordiska frågor diskuteras regelbundet i de nationella parlamenten och aktivt kommuniceras till medborgarna.
- Utrikes- och säkerhetspolitiken officiellt ingå i Nordiska ministerrådets och Nordiska rådets ansvarsområde, och försvarssamarbetet bör fördjupas.
- Lagstiftningsprocesserna systematiskt förhindra att nya gränshinder uppstår, och arbetet med att undanröja befintliga hinder bör intensifieras.
Ett fördjupat samarbete ska inte ses som en försvagning av den nationella självbestämmanderätten. Tvärtom stärker det vår förmåga att möta gemensamma utmaningar och breddar våra handlingsmöjligheter. Målet är att göra det nordiska samarbetet konkret, effektfullt och synligt för medborgarna.
Det nordiska samarbetet är inte bara en historisk framgångssaga, utan också ett rationellt och nödvändigt svar på dagens världsläge. Nu är det dags att avgöra hur ambitiöst det nordiska samarbetet ska vara i framtiden.
Tilläggsinformation: Sara Nyman, styrelseordförande, sara.nyman@pnn.fi