Yhteiskunta

13.04.2015 10:30

Ennen eduskuntavaaleja Pohjola-Nordenin Nuorisoliiton poliittiset jäsenjärjestöt saavat mahdollisuuden kirjoittaa kolumnin Nordhumlaan nuorten ja Pohjoismaihin liittyvistä kysymyksistä. Tänään on Svensk Ungdomin vuoro.

Nordiskt samarbete. I dag, när allt mer handlar om stora kontexter och globala trender kan termen nästan kännas något förlegad. Men är det nordiska samarbetet faktiskt förtjänt av att passera som skåpmat?

I och med globaliseringen och världsomspännande frågor behöver betydelsen av regionala partnerskap inte minska – tvärtom kan de bli väldigt viktiga för att lyfta upp gemensamma frågor. Nordiskt samarbete kunde spela en viktig roll inom Europeiska unionen. De nordiska förhållandena och särfrågorna är ofta snarlika, exempelvis vad kommer till klimat och miljö. Utöver dessa finns det flera områden vi har specialinsyn i, såsom exempelvis Östersjön, Arktis, samerna – Europas enda ursprungsfolk – samt t.ex. erfarenheter i klimatfrågor och frågor om jämställdhet, där Norden traditionellt klarat sig mycket väl.

Denna typ av samarbete skulle ha möjlighet att utvecklas betydligt mer än idag. Eftersom EU har en lagstiftande kapacitet – som även påverkar det nordiska samarbetet – är även inflytandet allt viktigare. Även om alla nordiska länder inte är medlemmar av EU berörs de alla indirekt av den europeiska politiken och flera är medlemmar i det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och i Schengen. Även om de nordiska länderna ofta upplever sig som små, utgör vi tillsammans 26 miljoner människor och världens tionde största ekonomi, vilket i synnerhet i europeisk kontext är en ansenlig del. Att måna om gemensamma intressen är heller på inga vis unikt, utan vid sidan om Norden finns exempelvis Beneluxparlamentet och det Baltiska rådet, som är aktiva i EU-frågor. Varför skulle inte då inte Norden vara det?

Nordiska rådet har kontaktcenter i ett flertal ryska städer och i de baltiska länderna, men inget i t.ex. Bryssel. Något gemensamt nordiskt forum existerar inte inom EU. Under de senaste åren har ändå diskussionerna om EU inom det nordiska samarbetet ökat. Nordiska rådet har sedan fem år tillbaka haft en EU-strategi, och inför EU-valet gjordes en utredning över hur samarbetet i förhållande till unionen kunde effektiveras. Att följa med det fortsatta arbetet i den riktningen blir mycket intressant, i synnerhet i samband med den pågående reformeringsprocessen i Nordiska rådet. En nordisk och europeisk identitet och samhörighet behöver inte alls stå i konflikt eller spela ut varandra, och det nordiska samarbetet behöver inte alls hamna i skuggan av de större internationella helheterna. Tvärtom kan det bli ett trumfkort inom dem, om vi väljer att utveckla och ta tillvara potentialen. Det är allt annat än skåpmat.

Text: Anna Abrahamsson

Kandidat i riksdagsvalet i Nylands valkrets.